blogg/bernts_blogg
/Site/Data/812/Images/Layout/Headers/Default/Sommar spegling-17.jpg

Vem är Bernt?

Miljöministrar kommer och går, men Natur och Miljö består. Natur och Miljös verksamhets-ledare Bernt Nordman har följt med den finländska miljö-politiken från paradplats sedan början av 2000-talet. Bernts teser är att beslut skall bygga på korrekt fakta, att de skall motiveras öppet och trovärdigt och att politiken skall vara långsiktig och konsekvent.

Bernts inlägg

Stora rovdjur hör till vår natur

12.02.2013 kl. 08:53

Köttskatt och andra styrmedel

24.01.2013 kl. 13:43

Rent och fint slam är jordbrukarens dröm

14.01.2013 kl. 09:33

Fult spel i skogslagsreformen

21.12.2012 kl. 08:52

EU-parlamentets fiskeutskott på rätt väg

19.12.2012 kl. 12:48

Biobränslen av jordbrukets restprodukter

17.12.2012 kl. 09:59

Skogsskydd hotar inte ekonomiskogsbruket

21.06.2012 kl. 15:52

Miljötillstånd måste övervakas

11.05.2012 kl. 10:30

Också tjänstemän skall undvika flygresor

02.05.2012 kl. 08:55

Fult spel i skogslagsreformen

21.12.2012 kl. 08:52
Skogspolitikens spelplan har förändrats, men när skogslagsreformens avgörande skeden närmar sig ser man allt tydligare hur makten fortfarande delas mellan skogsindustrins och de organiserade skogsägarnas intresseorganisationer.

Den finländska skogsindustrin har under 2000-talet genomgått ett veritabelt stålbad. Sviktande efterfråga på traditionella finländska pappersprodukter har lett till kraftiga nedskärningar i produktionskapaciteten. Det minskade råvarubehovet har i sin tur lett till minskade avverkningsmängder. I takt med skogsindustrins minskade betydelse för Finlands ekonomi har dess inflytande över skogspolitiken minskat.

Det här syntes tydligt i utgångspunkterna för skogslagsreformen, som inleddes för några år sedan. Målet var inte längre att med lag detaljstyra skogsbruket enligt skogsindustrins råvarubehov. Nu var det dags att sätta skogsägaren i fokus. Vid sidan av det ofta kritiserade kalavverkningsskogsbruket skulle kontinuitetsskogsbruk främjas.

Så här långt var allt ganska gott och väl ur miljöorganisationernas synpunkt. Men ju längre arbetsgruppen som beredde det nya lagen kom i sitt arbete, desto uppenbarare blev det att skogssektorn har tänkt sig att den nya friheten också skulle gälla naturhänsyn. Slutligen kunde inte Finlands naturskyddsförbunds representant i arbetsgruppen underteckna förslaget.

Nu har de statliga forksningsorganisationerna Tapio, Metla och SYKE gjort en konsekvensbedömning av lagförslaget. Slutsatsen är entydig: De föreslagna förändringarna skulle innebära en försvagning av naturskyddet i förhållande till nuvarande lagstiftning. Exempel på detta är att skyddet av särskilda livsmiljöer (§ 10) urvattnas och att ökningen av död ved i ekonomiskogar hotar av skärpta krav på att förebygga insektskador. Forskarna varnar också för att de negativa miljökonsekvenserna av det ökade uttaget av skogsbiomassa för energianvändning inte har beaktats i lagförslaget.

Jord- och skogsbruksministeriet har i sina senaste kommentarer kraftigt förvrängt forskarnas budskap. Det är inte första gången ministeriet försöker tiga ihjäl sakargument i syfte att driva igenom en på förhand uppställd målsättning.

Och vem håller i kopplet den här gången, när bergsråden sitter på interna krismöten? Det är inte svårt att räkna ut, om man minns att skogslagen i sin nuvarande form ser ut ge större frihet och mindre ansvar för skogsägarna.

 


 

 

 

tvinga iFörbi är tiden då hela Finlands skogsbruk trimmades för att betjäna exportindustrin.